Har varit på så JÄVLA dåligt humör. Svurit mer idag än på dom senaste månaderna..faktiskt.
Och pricken över i:t, telefonen tappas på en sten. En jävla sten. Med skärmen neråt såklart. Ni kan förstå själva hur den ser ut. Sen blev det ännu mer svordomar och gråt.
Nu har jag gett upp. SKITDAG. Det får väl vara en skitdag då. Hatar att ha skitdagar när N ska iväg till sin pappa dagen efter. Får för mig att han ska gå härifrån och bara minnas den här dåliga dagen då.
Jävla skit.
Det ligger en liten och skriker "gääää" "uuuuhh" "eeheehheeeh"
Jag antar att det är mig hon menar.
Let's go in to the kitchen with a baby hanging in my arms and steka some blodpudding. OOOoooohhhh yeeeeeeeessss...!
söndag 12 augusti 2012
lördag 11 augusti 2012
La Vie.
Det mesta känns bra, alltså övervägande bra. Och jag känner mig så otroligt glad. Lyckan över barnen. Att jag kan skriva barnen, jag har faktiskt två, ibland slår det mig att det är så. Jag är bland dom 30% som får en av varje sa bvc-sköterskan till mig. Hon tyckte att jag såg frisk och glad ut. Jag tar det som en komplimang (och inte "brukar jag se sjuk och ledsen ut?")
Varför ska man tolka in saker negativt? Finns ingen anledning.
Varför ska man tolka in saker negativt? Finns ingen anledning.
tisdag 7 augusti 2012
ÄNtligen
N är hemma och jag känner mig mer hel. Själsligt, kroppsligt.
REgnet har öst ner hela dagen, men det har varit bra ändå.
Inatt drömde jag att jag blev kidnappad av en sjuk sekt. När jag tillslut lyckats ringa polisen så var jag så nervös för att dom inte skulle ta mig på allvar. Men jo, dom skickade en patrull direkt. Och jag kände mig som att jag ljög, det lät ju så himla konstigt att förklara att jag blivit kidnappad av en sekt..!
Skönt med drömmar som slutar bra.
REgnet har öst ner hela dagen, men det har varit bra ändå.
Inatt drömde jag att jag blev kidnappad av en sjuk sekt. När jag tillslut lyckats ringa polisen så var jag så nervös för att dom inte skulle ta mig på allvar. Men jo, dom skickade en patrull direkt. Och jag kände mig som att jag ljög, det lät ju så himla konstigt att förklara att jag blivit kidnappad av en sekt..!
Skönt med drömmar som slutar bra.
söndag 5 augusti 2012
5 augusti 2012
älskar det här flytet då vi vaknar vid 7 och jag hinner fixa lite, dricka kaffe, bada av Liv, amma, slänga in en tvätt, duscha osv. Alltså flytet att allt liksom klaffar tidsmässigt. känner bara yes! det här är en bra dag.
men kan dom sluta visa sos barnbyar reklamen?? Jag grinar ju fortfarande varenda gång!
(och vad gör laila bagge egentligen på nyhetsmorgon?)
men kan dom sluta visa sos barnbyar reklamen?? Jag grinar ju fortfarande varenda gång!
(och vad gör laila bagge egentligen på nyhetsmorgon?)
p.s kan jag få se ut såhär idag?
fredag 3 augusti 2012
torsdag 26 juli 2012
förlossningen
Förlossningen
När började din förlossning? Egentligen den 8e juni eftersom vattnet började gå då.
Hur började den?Blev igångsatt den 9 juni med värkstimulerande dropp eftersom vattnet började gå dagen innan.
När åkte du/ni in till förlossningen? vid 10.00 den 9 juni.
Varför? För igångsättning.
Vem/vilka åkte du in med? Med Livs pappa.
Fick du/ni åka hem igen? Nej.
Vilket sjukhus skedde förlossningen på? Umeå universitetssjukhus.
Hur mycket var du öppen när ni kom in? Inget.
Vad hände under tiden du/ni låg inne på förlossningen? Fick vänta och vänta i många timmar tills dom satte in droppet.
Vilken/vilka var med under förlossningen? Jag, Peter och barnmorskan och en undersköterska, samt narkosläkaren som satte epidural.
Tog du nåt smärtstillande? Epidural.
Grät du? Ja, mest på slutet.
Vad tyckte du var jobbigast? Krystvärkarna.
Var du rädd för något? Nej..
Hur lång tid tog det? Sju timmar från det att dom satte igång droppet.
Hur ser du på förlossningen idag? Är skitsur på narkosläkaren för att hon förstörde dom två första veckorna för mig genom att sätta in nålen för långt in i min rygg. Då tycte jag dessutom att förlossningen tog jättelång tid och jag var sur, men nu känns det inte som att det tog så lång tid ändå. Tycker nog att det var en rätt smidig förlossningen ändå, trots att krystvärkarna var djävulska.
Hur började den?Blev igångsatt den 9 juni med värkstimulerande dropp eftersom vattnet började gå dagen innan.
När åkte du/ni in till förlossningen? vid 10.00 den 9 juni.
Varför? För igångsättning.
Vem/vilka åkte du in med? Med Livs pappa.
Fick du/ni åka hem igen? Nej.
Vilket sjukhus skedde förlossningen på? Umeå universitetssjukhus.
Hur mycket var du öppen när ni kom in? Inget.
Vad hände under tiden du/ni låg inne på förlossningen? Fick vänta och vänta i många timmar tills dom satte in droppet.
Vilken/vilka var med under förlossningen? Jag, Peter och barnmorskan och en undersköterska, samt narkosläkaren som satte epidural.
Tog du nåt smärtstillande? Epidural.
Grät du? Ja, mest på slutet.
Vad tyckte du var jobbigast? Krystvärkarna.
Var du rädd för något? Nej..
Hur lång tid tog det? Sju timmar från det att dom satte igång droppet.
Hur ser du på förlossningen idag? Är skitsur på narkosläkaren för att hon förstörde dom två första veckorna för mig genom att sätta in nålen för långt in i min rygg. Då tycte jag dessutom att förlossningen tog jättelång tid och jag var sur, men nu känns det inte som att det tog så lång tid ändå. Tycker nog att det var en rätt smidig förlossningen ändå, trots att krystvärkarna var djävulska.
Barnet
Vad blev det för kön? Flicka
Hur mycket vägde barnet? 3055 gram.
Hur lång var barnet? 48cm
Hur mådde barnet? Bara bra.
Hur mycket vägde barnet? 3055 gram.
Hur lång var barnet? 48cm
Hur mådde barnet? Bara bra.
förändringar
jag är skitkass på förändringar, även om det skulle innebära positiva saker. kanske därför det ibland känns som att jag står och trampar på samma ställe. stora omvälvande saker är "lättare", kanske egentligen inte, men det blir så stort så jag MÅSTE göra förändring..
iallafall, bloggen har förändrats, alltså själva upplägget eller hur man ska säga..utseendet..och eftersom det inte ser lika ut som innan (tex. när man ska skriva inlägg) så känner jag mig totalt förvirrad och vet inte om jag vill fortsätta..för det är ju inte samma..
massa svammel nu, men det är lite så det är.
p.s jag vill grina när jag ser program om barn som ska hjälpa sina skadade föräldrar.På tv just nu: en mamma och en pojke i en bilolycka och han ska försöka skaffa hjälp. åååååååhhhhh....hormonsvallningar som faan. och Noah åkte till göteborg igårkväll..
iallafall, bloggen har förändrats, alltså själva upplägget eller hur man ska säga..utseendet..och eftersom det inte ser lika ut som innan (tex. när man ska skriva inlägg) så känner jag mig totalt förvirrad och vet inte om jag vill fortsätta..för det är ju inte samma..
massa svammel nu, men det är lite så det är.
p.s jag vill grina när jag ser program om barn som ska hjälpa sina skadade föräldrar.På tv just nu: en mamma och en pojke i en bilolycka och han ska försöka skaffa hjälp. åååååååhhhhh....hormonsvallningar som faan. och Noah åkte till göteborg igårkväll..
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)


