det börjar med en sak som blir två som blir till tre osv.
i vissa perioder (veckor, månader, dagar, år) händer det inte inte mycket alls och så plötsligt händer allt på samma dag/vecka/månad/år. Varför är det så? kan någon bli bättre på att födela ut händelser?
jag vet inte vem som först kom på "en olycka kommer sällan ensam" (stämmer ju dock lika bra på lycka tycker jag), men det slår aldrig fel.
eftersom det finns ett uttryck för det så gissar jag att jag inte är ensam om det här,. men för mig är det så himla himla tydligt. Ibland kan det gå två veckor och det känns som det enda jag gör är att, vakna, laga mat, städa, ta hand om barn och sen kan det komma tre veckor som är totalt fullspäckade från morgon till kväll med saker (och då är det inte bara jag som planerat allt då utan av en slump har allt hamnat där).
Aja, tråkigt, men det är sånt där som jag tänker på. Nu har jag gjort kaffe iallafall. Ska dricka det och läsa lite tidningar och vara lat en stund medan L sover. Själv har jag sovit som en jävla gnu dom senaste nätterna, legat vaken i flera timmar och liksom "jag ska bara tänka klart om det här först..och så det där .." Riktigt jobbigt att inte ha ro att somna för man ligger liksom och ältar igenom hela sitt liv känns det som.
Tidningarna som jag köpt och ska läsa var så jävla onödiga, men det är enbart för att jag känner mig "orik" (Läs; fattig) som jag köpte dom. Så jävla motsägelsefullt, men jag vägrar känna mig tillbakahållen av min ekonomi. även fast jag vet att det här kommer att straffa mig i slutet av månaden och då kommer jag tänka "jag visste ju att jag inte borde köpt dom där tidningarna, om jag inte hade gjort det hade jag haft 80 kr nu". så otroligt DUMT! Bara för att streta emot.. den oundvikliga sanningen.
okej. tack. hej.
tisdag 25 juni 2013
måndag 24 juni 2013
söndag 23 juni 2013
söndag
känner mig ändå glad och förväntansfull. och varje söndag innan N kommer tillbaka till mig känns som dagen innan julafton gjorde när man var liten. Jag städar och gör fint, bäddar rent i sängar och diskar, handlar mat inför det. (och det har jag gjort sedan många år tillbaka)
Det är kul att han märker det också. "varje gång jag kommer hit efter att ha varit hos pappa är det alltid så städat och fint. och du är så vacker. det känns som första gången jag såg dig. så glad blir jag att se dig igen." Sötnosen.
Det är kul att han märker det också. "varje gång jag kommer hit efter att ha varit hos pappa är det alltid så städat och fint. och du är så vacker. det känns som första gången jag såg dig. så glad blir jag att se dig igen." Sötnosen.
och jag kommer aldrig "bli van" att vara borta från honom.
mina två älsklingar
lördag 22 juni 2013
torsdag 20 juni 2013
inga planer
jag har inga planer i sommar. brukar inte heller ha det. är det konstigt? kanske borde jag ha massa planer. men nä, ska bara vara hemma, ta det lugnt, jamen försöka vara ute i solen lite också, fylla på d-vitaminförrådet som är rätt så tomt.
hänga med barnen och dom som kommer från andra städer för att hälsa på. sen kanske kanske ska jag åka till djävuls-ön, alltså sist jag var där var ju 5 år sedan, men jag vet faktiskt inte om jag vågar mig dit igen. alltså inte för att själva ön är speciellt jävlig. det var själva båtresan på hemvägen. jag skrek som en tok. det var storm och båten flög hit och dit, skojar inte. minst 10 stycken kräktes och jag skrek och skrek och vatten sprutade upp på båten där vi flög fram. jag ville hoppa i vattnet och simma i land, men det var tydligen för långt. fick låna en jacka av en snäll kvinna, hon tyckte väl att jag skakade för mycket. min far sa att jag var tvungen att sluta skrika för att jag skrämde barnen. hahaha..."vi kommer att dööööö"..jag sa att om jag ska åka dit någon fler gång så ska jag minsann ha ett privatflygplan.
Och har jag det? svar nej. frågan är ju nu om jag ska våga. kan man kanske kolla en slags väder/havs prognos för det här? isåfall kan ju det vara ett smart drag.
hänga med barnen och dom som kommer från andra städer för att hälsa på. sen kanske kanske ska jag åka till djävuls-ön, alltså sist jag var där var ju 5 år sedan, men jag vet faktiskt inte om jag vågar mig dit igen. alltså inte för att själva ön är speciellt jävlig. det var själva båtresan på hemvägen. jag skrek som en tok. det var storm och båten flög hit och dit, skojar inte. minst 10 stycken kräktes och jag skrek och skrek och vatten sprutade upp på båten där vi flög fram. jag ville hoppa i vattnet och simma i land, men det var tydligen för långt. fick låna en jacka av en snäll kvinna, hon tyckte väl att jag skakade för mycket. min far sa att jag var tvungen att sluta skrika för att jag skrämde barnen. hahaha..."vi kommer att dööööö"..jag sa att om jag ska åka dit någon fler gång så ska jag minsann ha ett privatflygplan.
Och har jag det? svar nej. frågan är ju nu om jag ska våga. kan man kanske kolla en slags väder/havs prognos för det här? isåfall kan ju det vara ett smart drag.
måndag 17 juni 2013
det vita rummet
ibland vill jag bara att det ska börja regna så jag har en ursäkt att sitta inne
ibland vill jag att solen ska skina så har jag en ursäkt att vara utomhus
jag tänker för mycket
önskar ofta att jag fötts som en indian, på en ranch i Australien, som en barnstjärna, som en fattig indier, som en fransyska, som en eskimå..jamen, listan kan göras lång. Tänker att det vore så spännande att få leva ett annat liv, kanske göra andra saker än det man alltid gör, skulle troligtvis ändå önska något annat om jag var tex. en eskimå..fast man vet aldrig.
vet ej om det är ett dåligt eller bra tecken när jag börjar kolla lediga lägenheter i andra länder,. liksom att planera att "nu flyttar jag bara en dag", kolla utbildningar som jag inte ens vill gå bara för att ha ett öppet sinne, funderar på om jag ska färga håret, ba skaffa ett jobb och skita i utbildningar så att jag åtminstone har råd att resa lite mer, inte köpa något annat än mat och det mest nödvändiga (vilket jag nästan redan gör för jag har inget val), kasta allt onödigt, eller sånt som inte behövs för att överleva iallafall,men på riktigt leva i det här vita rummet, känna att jag inte har något beroende av något slag, materiellt beroende, fysiskt beroende,vara i det vita rummet, ha mat alla dagar och all annan tid är liksom fri...att vara tillsammans..inget spelande, tv, internettande, instagrammande, smsande osv osv.
ibland vill jag att solen ska skina så har jag en ursäkt att vara utomhus
jag tänker för mycket
önskar ofta att jag fötts som en indian, på en ranch i Australien, som en barnstjärna, som en fattig indier, som en fransyska, som en eskimå..jamen, listan kan göras lång. Tänker att det vore så spännande att få leva ett annat liv, kanske göra andra saker än det man alltid gör, skulle troligtvis ändå önska något annat om jag var tex. en eskimå..fast man vet aldrig.
vet ej om det är ett dåligt eller bra tecken när jag börjar kolla lediga lägenheter i andra länder,. liksom att planera att "nu flyttar jag bara en dag", kolla utbildningar som jag inte ens vill gå bara för att ha ett öppet sinne, funderar på om jag ska färga håret, ba skaffa ett jobb och skita i utbildningar så att jag åtminstone har råd att resa lite mer, inte köpa något annat än mat och det mest nödvändiga (vilket jag nästan redan gör för jag har inget val), kasta allt onödigt, eller sånt som inte behövs för att överleva iallafall,men på riktigt leva i det här vita rummet, känna att jag inte har något beroende av något slag, materiellt beroende, fysiskt beroende,vara i det vita rummet, ha mat alla dagar och all annan tid är liksom fri...att vara tillsammans..inget spelande, tv, internettande, instagrammande, smsande osv osv.
söndag 16 juni 2013
söndag
uppdatering:
en kraschad dator
perfekt kaliumvärde
en ettåring
skolavslutning
soligt väder samt regnigt väder
en kraschad dator
perfekt kaliumvärde
en ettåring
skolavslutning
soligt väder samt regnigt väder
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
