Det deppigaste inlägget på länge

Jag blir så rädd då det känns som att inget intresserar mig längre. Att jag inte orkar göra något. Att jag bara väntar och väntar och (förmodligen) tror att saker ska bli bättre om jag bara väntar lite till. Skjuta upp saker tills det inte längre går. Beslutsångest. För om jag skjuter upp saker kanske jag inte behöver välja. Men jag väljer (?) att vara passiv. Det är tråkigt att känna att jag vill somna igen då jag vaknar, att jag längtar till sömnen hela dagen. Som om jag inte orkar med en vanlig dag ens. Jag avbokar saker jag egentligen vill göra, missar skolan och känner mig bara trött och tråkig. och jag väntar lite mer, kanske vaknar jag imorgon och känner att jag orkar vara vaken en hel dag. tar mig till skolan och gör saker jag egentligen vill göra. men det värsta är ändå känslan som får mig att tro att jag inte tycker att något är så pass roligt att jag orkar ta mig upp ur den här gråa dimman jag just nu sitter i. vänte-dimman.

Här är en låt med Christina Aguilera från filmen Burlesque. Är inget direkt fan av henne men jag gillade låten väldigt mycket (filmen också för all del!)