oktober

och lilla L är 4 månader idag. can't believe it!

iallafall. Imorse vaknade jag (inte av lilla L som man kan tro) utan av en skitäcklig dröm. Klockan 07.24.
Usch, får rysningar när jag tänker på drömmen, det kändes som en skräckfilm.
Det var en mördare som var "ute efter" mig av någon anledning.
Han kallades "fjärilsmannen", vet ej varför.
Det var en ganska detaljrik dröm, som de flesta av mina drömmar är.
Jag vet att det är skittråkigt att läsa om, men jag bryr mig inte, måste bara skriva ner det och gå vidare. Han hittade mig tillslut (precis när jag höll på att fly från mitt stora hus och fixat så lilla N var i säkerhet).
Mitt på blanka dagen med massa människor runtom mig så stod han där. Utan mask den här gången (för innan hade han använt olika masker för att dölja ansiktet de gånger jag sett honom) med en krok i handen (a la "jag vet vad du gjorde").
Först såg jag honom inte, men någon pekade bakom mig och där var han. Fatta paniken.
Han attackerade mig med den där kroken och jag kände hur han liksom snittade upp min hals.
Då vaknade jag och intalade mig att det var en dröm. Hatar den där osäkerheten man kan känna.
Finns han här? var det på riktigt? osv.

Kl 07.24 och det var fortfarande mörkt ute och regnet öste ner. Tänkte att lilla N nog är påväg till skolan med sin pappa nu och helt ofattbart att jag fått en sån lång sovmorgon.
Synd att jag skulle vakna och tvivla på om jag levde eller ej.