3,5

Efter 3,5 timmar i soffan (alltså jag tvättar mitt enda stora lakan ikväll) så sover jag fortfarande inte. Jag har hört grannar bära möbler i trappen (nyinflyttade) och av misstag ringa på min dörr vilket jag låtsades att jag inte hörde. Jag har vänt mig och börjat svettas, tänkt massa, spårat i väg med mina drömmar och väntat och väntat på sömn. Men kommer jag aldrig att kunna sova igen?
Ännu en biverkning av att lill-snorpan är borta. Och det sjukaste idag när jag tvättade var att det BARA var mina egna kläder som hängde på tork, det kändes så vansinnigt sorgligt och det har aldrig hänt sen Noah föddes. Förstår ni hur länge han varit borta?

Efter 3,5 timmar behöver jag en paus från mitt försök. Har läst lite i en bok och hoppas jag ska bli trött, men det är som att det blivit tvärtom och ja, kanske är jag också så peppad på att få träffa lilla N imorgon att det nästan bli ännu svårare att somna. Det är så snart. Klockan sex ska jag gå upp igen. Åh.